Jag har skrivit en del om krönikörer och kolumnister i DN. I morse tänkte att jag skulle läsa någon jag normalt inte läser. Det blev Lena Andersson, titulerad författare, skribent och fristånde kolumnist i DN.
Lena skriver tillkrånglat på det sättet man skriver när man vill framstå som intellektuell. Första meningen, som är en retorisk fråga innehåller 32 ord. Jag var tvungen att läsa meningen tre gånger för att förstå den. Om jag titulerade mig författare och skiver en artikel i DN (mot betalning?), skulle jag nog bemöda mig lite mer att skriva begripligt. Nu är de flesta som läser ledarsidorna i DN vana läsare, och de har nog inga större problem med att läsa snårig text.
Artikeln - Rättigheter som börda, är uppdelad i två delar, där den första kanske ska underbygga del två. Artikeln handlar om att det är fel att förhindra människor att rädda sitt eget liv. Det är ju föga kontroversiellt, alla håller nog med om det.
Del ett av artikeln handlar om flyktingkatastrofen runt medelhavet är egendomligt beskrivande, och i avsaknad av anvisningar hur man ska hantera situationen. Det enda som framgår klart är att Lena inte vill upplåta sin bostad till flyktingar.
Lena menar att den moderna välfärdsstaten är av ondo, då den utestänger de som inte är medborgare ifrån de rättigheter som medborgare har. Detta p.g.a. ett paternalistiskt tankesätt, där respekt för fundamental mänskliga rättigheter klassas som generös hjälp. Vidare påstår Lena att den mänskliga hjärnan uppfattar människor i en desperat situation som att de förvärvar desperation som en egenskap. Det här gör att vi medborgare i välfärdstaten inte vill släppa in utomstående då vi är rädda för att våra privilegier ska spädas ut.
Del två av artikeln handlar om en författare Anant Bioj Das, som blev mördad av en religiös fanatiker. Enligt Lena fick han fick inte inresetillstånd till Sverige, p.g.a. demokratiskt stiftade lagar och lata/ovilliga statstjänstemän. Lena tycker att det är svindlande att inte vem som helst kan fatta avtal med vem de vill. Hon tror att i framtiden kommer man att tycka att vårt demokratibegrepp är besynnerligt. Lena menar att vår demokrati liknar aristokrati.
Meningen Lena tycker att det är svindlande att inte vem som helst kan fatta avtal med vem de vill, kräver sin förklaring. Här avses nog underförstått att vem som helst ska kunna bjuda in vem de vill till Sverige, via ett avtal, som då gäller före svensk lag.
Jag tycker artikeln är svammel och 'hitte på' fakta. Förutom att den är dåligt skriven, så innehåller den obehagliga antidemokratiska inslag. Troligtvis är den skriven för en sluten krets av likatänkande. Självklart tycker jag inte om att DN upplåter utrymme för en så pass dålig artikel.
Jag har inte läst Lena Andersson förut, och kommer nog inte läsa henne igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar